Aktuellt om organdonation

Andreas Jarblad

11 oktober 2019

Just nu finns ett par mycket intressanta dokumentärer om organdonation och transplantation på SVT Play. Donationen är en film om att ha cystisk fibros och vänta på lungtransplantation. Bea, som filmen handlar om, är 23 år gammal och är en av de drygt 800 som står på väntelistan för en organtransplantation i Sverige. Men en person i veckan dör på väntelistan. Organen som kan transplanteras i Sverige är för få. Den här filmen handlar om hur det är att stå på en väntelista för att få leva, utan att veta om det hinner bli ens tur innan livet tar slut. Det är också en nära och gripande skildring av Beas kamp för ett nytt liv. Innan premiären på SVT anordnade Mer Organdonation i samarbete med produktionsbolaget Mediabruket förhandsvisningar av filmen i både Lund och Stockholm.

Samtidigt visas just nu också filmen Organ på väg på SVT Play. Filmen försöker besvara frågan om huruvida forskningen kan lösa det stora problemet med bristen på tillgängliga organ för donation. Ett tv-team följer arbetet på transplantationskliniken i Lund, där man arbetar med en ny transportbox som gör att ett donerat hjärta kan transporteras längre sträckor. Samtidigt pågår i Stockholm en studie om att transplantera organ från personer som dött till följd av hjärtstillestånd. Och i Göteborg söker man efter det perfekta biobläcket för att starta en organfabrik och 3D-printa helt nya organ.

Dessutom har Mer Organdonation nyligen släppt ett omfattande material för den som vill läsa mer om organdonation. Läget just nu i Sverige är att 26 personer väntar på nya lungor, och ytterligare nästan 800 personer väntar på andra organ, såsom njurar, lever, hjärta, bukspottkörtel eller ö-celler. För att bli uppsatt på väntelista krävs att vården redan testat alla alternativa behandlingar och att man är så sjuk att man inte inte förväntas överleva länge till utan behandling. Samtidigt behöver man vara frisk nog för att klara av såväl ingreppet som den postoperativa rehabiliteringen. Hittills under 2019 har 21 personer dött i väntan på organ, samtidigt som 30 personer blivit permanent borttagna från väntelistan; något som oftast sker på grund av att man bedöms vara för sjuk för att kunna genomgå en transplantation. En positiv trend är samtidigt att både antalet avlidna donatorer och antalet transplantationer är högre nu är vid samma tidpunkt ifjol. Det är ett tecken på att de förändringar som genomförs i Sverige faktiskt börjat ge resultat.

Enligt Mer Organdonation finns ett grundläggande systemfel i Sverige på donationsområdet. Vi bor i det land i världen där viljan att donera är allra högst (85 procent av befolkningen uppger att de är villiga att donera organ), men samtidigt tillhör Sverige den grupp länder i Europa som är allra sämst på att ta tillvara den höga donationsviljan. Att andelen donatorer i Sverige är så låg beror inte, som många tror, på antalet intensivvårdsplatser eller på huruvida man tillämpar opt-in eller opt-out system för att ta ställning till att vara donator. Problemet är, enligt Mer Organdonation, istället att vi idag dessvärre har ett otydligt regelverk. Detta regelverk styr vad sjukvården får och inte får göra för att respektera viljan hos de som vill bli donatorer. Konsekvenserna av detta regelverk är att de enda som kan bli donatorer är de som avlider på en intensivvårdsavdelning under pågående respiratorbehandling, där döden orsakas av en oåterkallelig hjärnskada. Av de 100 000 människor som dör varje år i Sverige är det bara några hundra som avlider under just dessa mycket specifika omständligheter, och detta är anledningen till att Sverige ligger så långt efter jämförbara länder ifråga om antalet donatorer i proportion till befolkningen.

Skärmavbild 2019-10-11 kl. 00.12.23.jpg

Vad behöver, och vad kan, då göras för att öka antalet donerade organ i Sverige? Det har gjorts två statliga utredningar av den här frågan, och vad man kommit fram till är att det behövs såväl juridiska som strukturella förändingar riktade mot allmänheten, mot sjukvården och mot det föråldrade regelverket. Den ena utredningen (SOU 2015:84) pågick under två år och presenterades 2015. Tre år senare tillsattes en andra utredning, en tilläggsutredning (SOU 2019:26) som presenterades i juni 2019. Om förslagen från dessa två utredningar genomfördes skulle vi kunna dubblera antalet donatorer. Förutom att rädda liv skulle detta dessutom innebära att Sverige fick en lagstiftning som överensstämmer med befolkningens vilja ifråga om organdonation. Vi behöver med andra ord, så snart som möjligt, få en ny lagstiftning som möjliggör för sjukvården att respektera att vi i Sverige vill donera våra organ när vi dör.

Mer Organdonation listar sex viktiga slutsatser av de statliga utredningarna, som på ett tydligt sätt skulle förändra förutsättningarna för att rädda liv (se grafiken intill). Den som vill läsa mer om donationssituationen i Sverige just nu, och vad som kan göras för att åstadkomma förändring, hittar mycket information på merorgandonation.se. Mer om de statliga utredningarna och vad dessa kommit fram till kan man man läsa i MODs rapport “Statlig utredning och aktuellt om organdonation”, som kan laddas ned här. En sammanfattning av MODs rapport och aktuell statistik finns också i denna grafik.

Andreas Jarblad är redaktör för CF-bladet

RfCFAndreas Jarblad